Jag kämpar lite med balansen just nu. Balansen mellan att hänga med vänner och skratta mig igenom hela natten, och att sköta om kroppen så att jag utvecklas i min cykling.
Idag var jag trött. Trött i kroppen och trött på mig själv.
Vi hade jättekul igår, bästis och jag! Vi klädde upp oss och gick ut, och släckte lampan när klockan passerat två. Och hela dagen idag har jag varit trött.
Jag gav mig ut och cyklade sex mil till slut, i sällskap av min syster. Det gick bra, och jag kände mig trots allt väldigt stark. Problemet är att sena nätter naggar inte bara på prestationen, utan på motivationen.
När man är seg efter en utekväll finns det inget bättre än att lägga sig på soffan, äta något fett och bara slappa. Inte är man sugen på att tampas med landsväg och vind i alla fall. Och det är ju fruktansvärt! Jag älskar ju att cykla, och att den där lilla tröttheten naggar på kärleken känns inte bra.
Men balansen. Att cykla vore inte kul, om jag inte hade allt annat i livet att rama in det med. Och det är fantastiskt att hänga med bästisar och skratta till sent på natten. Balansen.
No comments:
Post a Comment