Maskulinism

Vad Per Ström försöker göra med sina genus-inlägg på sin blogg är inte svårt att förstå. Att tydliggöra att könsroller är stereotyper, som inte är särskilt klädsamma för någon part. Jag är en utav de första som i en jämställdhetsdiskussion vrider en orättvisa mot kvinnor till att vara en orättvisa mot människor, eftersom ofta är en fördom mot kvinnor en kontrasterande fördom mot män. Exempelvis livsmedelsverkets rekommendation om vindrickande och amning (se tidigare inlägg). Fördomen är att kvinnor har det fulla ansvaret för barnen. Samma fördom säger att män inte kan vara ansvariga föräldrar. Båda är lika förolämpande.
Men. Att göra sak av att skapa "maskulinismen" och bara lyfta fram exempel på när män blir diskrimminerade av kvinnor, lyfter inte fram debatten utan håller kvar den i samma ruttnande hål som innan. I en perfekt värld kallas inte jämställdhetskampen för feminism, eftersom det skapar en målgrupp. Anledningen till att begreppet är sådant, beror på att kvinnor historiskt sätt varit den grupp utan makt. Det finns olika sätt att se på makt. Man kan se det som att kvinnors dominans inom familj och hem är en viss form av makt, men det går inte att jämföra ur ett historiskt perspektiv. Den beslutande makten, den ekonomiska makten och den statusbetingade makten låg hos männen. Alltså är det en självklarhet att kampen började ur ett feminint perspektiv.
Idag vill jag att debatten ska föras ur ett jämlikhetsperspektiv, där det är minst lika oacceptabelt att förutsätta att män är våldsamma varelser som bara resonerar sexuellt och kan därför inte hållas ansvariga för sina handlingar, som det är att förutsätta att kvinnor har huvudansvaret för hem och hus.
Jag vill att det här ska hända nu, för jag tror inte att vi kommer föra kampen framåt genom att fortsätta där vi är nu. Därför är det en besvikelse att det finns så icke-konstruktiva personer som bara saboterar utvecklingen. Per Ström är en av dem. Och jag blir trött.
(om man vill läsa bloggen finns den här)