Valborg och röda skor

Idag var första dagen med bara ben! Tjiho, här kommer sommaren med stormsteg. Tack för att jag inte är så allergisk mot pollen som vissa. Stackare, mitt hjärta ömmar.

Imorgon är det valborgsmässoafton och varje år tänker jag på Maddicken och hennes röda skor. Riktigt så Astrid Lindgren-esk kommer inte min afton bli. Jag ska sitta hela dagen i parken i Lund och se vad allt ståhej är om. Troligtvis blir jag så trött vid fem-snåret att jag åker hem och sover. Men vem vet, kanske tvingar jag Jonners att slänga mina skor i elden. För stämningen såklart!

Håll till godo med en bild från senaste studentupptåget. (Snart är det slut)

Man är ju ingen ungdom längre...

Snark

Gå aldrig och se ett föredrag av Irma Rosenberg. Människan är vice riksbankschef i Sverige. Generell slutledningsförmåga ger en uppfattningen att hon kanske hade en del mellan öronen. Nix.
Om jag skulle hålla ett föredrag i ekonomi för universitetsstudenter i just ekonomi, så kanske, bara kanske, skulle jag inte känna att det var nödvändigt att förklara vad riksbanken har för uppgifter enligt lag. Jag skulle kanske inte heller känna mig tvungen att förklara varför riksbanken har en stadig prisnivå som främsta mål, i förhållande till arbetslöshet och tillväxt.
Men just så gick det till. I 45 min.
Jag hade kanske resonerat så att ekonomistudenter kanske snarare är intresserade av motiveringen till februaris "chock"-höjning av reporäntan och den turbulens som följde. Eller kanske till och med prognosen för framtiden och lite om resonemanget kring det. Men det är ju bara jag det.
Så gå inte och se Irma Rosenberg, vice riksbankschef, hålla föredrag. En tupplur hemmavid är så mycket mer bekvämt.

FYI

Om det är någon som vill veta hur det står till med den svenska räntepolitiken, så är jag några svar rikare i eftermiddag. Vice riksbankschefen Irma Rosenberg kommer till Lund och berättar. Antingen väldigt intressant eller ett bra sätt att ta igen lite sömn. Vi får se.

Jag och nationen

Jaha, så har man gått och blivit studentikås på gamla dagar. Vet inte ens om jag stavat rätt till det. Detta kan te sig synnerligen patetiskt och ja, jag tänker inte protestera. Min faiblesse för att tillhöra ett större sammanhang tvingar mig att genomföra ett par aktiviteter innan examen är kommen. Först på listan står att jag aldrig varit på nation. Jag erkänner. Inte ens den billiga ölen har varit tillräckligt magnetisk. Normalt är jag ju som en mal till en lampa. Ikväll ska det således ske, och mina förväntningar är kanske inte vad de borde vara. Tror att jag kommer känna mig gammal och framförallt för gammal för studentgrejen. Men det ger sig. Kan vara bra i processen kring att bryta från universitetet.

Rättelse

Insåg precis att föregående inlägg och de valda orden "knäbyxor" och "kofta" får mig att framstå som Magdalena Ribbing. Ignorera således dessa ord och placera istället in korta byxor och tröja med knappar. Voilá jag är 25. Allt annat lika.

Ljuva lycka

Idag kan man gå ut i knäbyxor och linne i Malmö. Med en kofta till förvisso. Men vinden är ljum och solen skiner på mitt ansikte och därför är jag glad.

Obs

650000 palestinier blir idag utan matbistånd på Gazaremsan. Sophanteringen kan inte heller hanteras. Detta på grund av Israels bränsleblockad. FN kan inte fortsätta sitt biståndsarbete om inte blockeringen hävs. Tänkte bara att alla skulle veta att ett område som rymmer lika många människor som ett mellanting mellan Göteborg och Stockholm får ingen mat idag.
Var är alla protester och tysta minuter när man behöver dem?

En kväll med krig och KT

Igår var en mycket trevlig afton ur flera aspekter. Jag och min vän och hennes mamma var och hörde Åsne Seierstad tala på studentafton i Lund. Seierstad berättade om inledningen på hennes karriär vilken föranledde skrivandet av hennes senaste bok, Ängeln i Groznyj. Mycket intressant beskrivning av ett konfliktfyllt mråde som glöms bort på grund av en skicklig propagandamaskin och informationskontroll. Också en mycket intressant skildring av Seierstad som person. Om jag blivit nekad inresetillstånd till Tjetjenien i brinnande krig, är jag inte säker på att första tanken hade varit "Men då klär jag väl ut mig då!". Seierstad snuddade också vid kritiken kring hennes metoder och främst den kritiken som härjade kring Bokhandlaren i Kabul. I ärlighetens namn har jag aldrig riktigt förstått problemet. Skillnaden är tydligen en litterär beskrivning av ett jounalistiskt reportage. Typ. Och problemet är då att med en litterär beskriving förhåller man sig inte objektiv till subjektet för ens skrivelser. Som student i sann hermeneutikanda, måste jag fråga; kan någon journalist/författare någonsin förhålla sig objektiv? Var tror ni att frågorna ni ställer kommer ifrån? Till skänks från Gud?

Problemet är om den riktige bokhandlaren stämmer Seierstad för förtal, men det, är ett rättsligt problem, inte ett litterärt eller journalistiskt.

Kvällen slutade med att jag, min vän och hennes mamma tog ett glas vin och diskuterade livets stora och små frågor. Min väns mamma är en gammal hippie som nu är fullbordad kulturtant. Ett unikt tillfälle till inspiration, således. Dessutom fick jag en bra kontakt til min uppsats.

Kanal 5 söker hjälp hos nynazister

I dagens .se och i dagens Aftonbladet presenteras det senaste "scoopet" inom nöjesvärlden. Den här gången, lika smutsig som de andra gångerna, handlar det om en kommande produktion på kanal 5. Programets upplägg är tämligen enkelt. Två komiker åker runt på vad som får anses vara provocerande platser och gör stand-up. Rimligen kommer komiken att hantera den frågan som platsen anknyter till. Gott nog, en lite Johnny Cash liknande turné är inte ett dumt koncept.
Programidén förutsätter dock kontakt med de grupper man vill ska vara med i programmet, något som verkar främmande för kanalen själva. Man föranleds att tro att kanalen inte har gjort TV förut.
Vidare sker kontakten mellan de olika grupperna och poduktionsbolaget. Detta är scoopet. Ett lösnummer någon? Inte det?
Produktionsbolaget har kontaktat en nynazisitisk grupp som lagt ut korrespondensen på nätet. Här hittade en utav .ses knivskarpa reportrar brevet och får erektionsvarningar av att produktionsbolaget använt ordet hjälp. Meningen i fråga är alltså att produktionsbolaget vill ha hjälp med projektet. Var hittar kvällspressen alla dessa genier?
Det här måste beskrivas som en av media-Sveriges största kriser. Känns det inte så? Förtyligande kan vara att aftonbladet och .se inte tycker att man ska be om hjälp av nynazistiska grupper. Nej, jag skulle nog inte heller göra det om det rörde sig om städning, passa barnen eller lösa ett annat problem. Det hade nog känts bättre om produktionsbolaget bara skrivit "kan ni vara med?" och inte varit så förbannat artiga. Nu finns det självklart en överhängnade risk att folket i Sverige tror att kanal 5 behöver hjälp av nazister. Så kan vi inte ha det.
Att Aftonbladet och .se höjer moralfingret i frågor om rasism och nazism är kanske början på en slippery slope de inte vill ge sig in på. Moralen är inte lika viktig när det kommer till att hetsa svenska folket mot muslimer och ännu hellre, araber i största allmänhet.
Kanal 5 har vetat om saken hela tiden, det är en självklarhet. Annars får man förmoda att kanalen inte bör fortsätta göra TV, med så dålig insikt i sina egna produktioner.
Jag länkar inte till diskuterad smörja, men självfallet finns detta att hitta på nätet. Jag skulle också vilja be aftonbladet och .se att inte slösa med folks tid på det här viset och kanal 5 att skaffa sig lite ryggrad.

Post Berlin

Hemma igen och fylld av en nyfunnen kärlek. Berlin är en vacker stad fylld av kontraster i både stort och smått. Finputsade hus med grafitti på grunden, fina resturanger med god mat och skitdålig service och en facination för kokta ägg, som jag nog inte riktigt förstått. Tre dagars konstant promenerande gör att man hinner se världens största loppmarknad, bra second hand-affärer, museum, Brandenburger Tor (obligatoriskt) och en parfymaffär som blandar sitt eget och som säljer plastblommor. Den sista gör att jag för tillfälligt luktar gammal tant/prostituerad, hugget som stucket. Min handledare måste ha fått ett härligt intryck i morse...

Mina linser har helt ballat ur idag, vilket gör att jag bloggar genom att hålla handen för ögat, ni vet såsom man gör när man är full och skickar sms. Det, mina vänner är dedikation.
Här är lite amatörmässiga bilder på Berlin, en plats man absolut inte kan åka till utan att äta frukost!

sanning och osanning

Das (?) mauer

Brandenburger Tor

Sony-byggnaden

Gammal gräns

Lägg märke till att graffittin under betyder; "mintgrönt är skit".

Stor väggmålning som heter "Världens schackspel"

Kloka ord

Jag mår illa

OK, glöm vad jag skrev om att jag har någon förståelse för Per Ström. Det har jag inte. Det minsta.
Läs hans blogg och framförallt läs kommentarerna. Eftersom författaren till bloggen inte svarar kommentarerna är det tydligen fritt fram. Bloggen är således till för personer som tycker det är lämpligare att diskutera Linda Skugges utseende, än hennes argument. Också till för personer som tycker att vi ska deportera alla feminister till Nordkorea. Också till för personer som anser att feministiska argument kan man inte lägga något värde i eftersom de baseras på känslor.
Finns det sånna här människor på riktigt? Jag trodde att typer av den här kalibern var en urban myt, eller i alla fall begränsat till de allra djupaste skogarna och träsken.
Skönt forum du skapat, Per. Kan känna dig riktigt stolt.

BH - storföretagens nya förtryckarprodukt

Maken till platt reportage har jag inte sett på länge! Sydsvenskan har sedan en tid tillbaka en reportageserie som heter "in på livet", som ska göra reportage som är just vad titeln ger sken av. Dagens reportage tar upp att unga tjejer (7-8 år) bär BH och att en professor vid en kvinnoklinik sagt att det inte är bra att bära BH så länge brösten växer, eftersom detta kan skada bröstens naturliga elasticitet. Det blir alltså hängigare i förtid.
Reportaget skickar ut tre gymnasietjejer för att bedöma hur BHarna ser ut, vilken ålder de är ämnade för o.s.v. Tjejerna förfäras av att det finns storlekar som 65AA och "då behöver man faktiskt ingen BH".
Reportaget vinklas mellan det biologiska (som professorn svara för) och det kommersiella (storföretagen lever på att sabba våra barns bröst!).
Professorn som ska svara för det vetenskapliga, kan inte ens säga BH utan att uttrycka sig nedlåtande. En man i hans ställning kan väl inte räknas med att befatta sig med kvnnors underkläder. Därför måste han förminska det geneom att säga "push-up, bygel-BH och allt vad det heter". Nej, det heter bara det. Faktiskt. Och du kommer inte bränna dig genom att uttrycka orden.
Hursomhelst; är det verkligen så enkelt? Biologi vs. storföretag? Nej det är det ju självklart inte! Företag (stora som små), säljer där det finns en marknad och frågan är väl varför det finns en marknad? Det här handlar om strukturer som gör att flickor skäms över sina bröst när de utvecklas. Klart är att företag kan ta ansvar för sin marknadsföring, men detta är inte grunden. Jag minns själv hur det var, små spetsar som man inte ville att någon skulle se. Speciellt inte om man var sen; då var det ju inte ens imponerande längre. Skåpmat så att säga. Killarna var så snabba med att fälla sånna kommentarer som man kunde dö på fläcken av. "Kommer de äntligen?" Jag rodnar till och med nu, i skrivande stund.
Lite off-track jag vet. Vilken besvikelse i alla fall att Sydsvenskan inte gjorde något bra av det här. Här fanns alla möjligheter till att göra ett intressant reportage. Men istället skickar man iväg ett gäng gymnasietjejer som får chans att förolämpa kvinnor som har 65AA i BH-storlek. Jag jobbar på en av artikeln nämnda kedjor, och ja de kvinnorna finns.
Inte fler platta reportage tack, och använd gärna forskare som inte skäms över ämnet.

Maskulinism

Vad Per Ström försöker göra med sina genus-inlägg på sin blogg är inte svårt att förstå. Att tydliggöra att könsroller är stereotyper, som inte är särskilt klädsamma för någon part. Jag är en utav de första som i en jämställdhetsdiskussion vrider en orättvisa mot kvinnor till att vara en orättvisa mot människor, eftersom ofta är en fördom mot kvinnor en kontrasterande fördom mot män. Exempelvis livsmedelsverkets rekommendation om vindrickande och amning (se tidigare inlägg). Fördomen är att kvinnor har det fulla ansvaret för barnen. Samma fördom säger att män inte kan vara ansvariga föräldrar. Båda är lika förolämpande.
Men. Att göra sak av att skapa "maskulinismen" och bara lyfta fram exempel på när män blir diskrimminerade av kvinnor, lyfter inte fram debatten utan håller kvar den i samma ruttnande hål som innan. I en perfekt värld kallas inte jämställdhetskampen för feminism, eftersom det skapar en målgrupp. Anledningen till att begreppet är sådant, beror på att kvinnor historiskt sätt varit den grupp utan makt. Det finns olika sätt att se på makt. Man kan se det som att kvinnors dominans inom familj och hem är en viss form av makt, men det går inte att jämföra ur ett historiskt perspektiv. Den beslutande makten, den ekonomiska makten och den statusbetingade makten låg hos männen. Alltså är det en självklarhet att kampen började ur ett feminint perspektiv.
Idag vill jag att debatten ska föras ur ett jämlikhetsperspektiv, där det är minst lika oacceptabelt att förutsätta att män är våldsamma varelser som bara resonerar sexuellt och kan därför inte hållas ansvariga för sina handlingar, som det är att förutsätta att kvinnor har huvudansvaret för hem och hus.
Jag vill att det här ska hända nu, för jag tror inte att vi kommer föra kampen framåt genom att fortsätta där vi är nu. Därför är det en besvikelse att det finns så icke-konstruktiva personer som bara saboterar utvecklingen. Per Ström är en av dem. Och jag blir trött.
(om man vill läsa bloggen finns den här)

Malplacering

Hittade precis ett fågelfrö i strumpan. Välkommen?

Sci-fi mässa va det ja

Min syster befinner sig för tillfället på en sci-fi mässa som tar plats i Malmö just nu. Hon ringer mig för att beskriva härligheten i att vara på plats i nörd-centrum. Här blandas långa mantlar med soldater ur star wars och en trebarnsmamma som är min syster. Dessutom är det några skådisar som varit med i sci-fi filmer på plats för att fotas med och skriva lite autografer. En utav dem är Lorenzo Llamas! Jag tycker verkligen att den här killen är något av det roligaste som finns och därför förbannar jag min otur att inte vara på plats. Annars hade det blivit ett kort som hade ramats in och satts upp på väggen!

Lorenzo Llamas, vilken kille va!

Självkritik? Nähä.

Veckans (kan säkert sträcka sig över året det här) mest pinsamt ogenomtänkta kommentar kommer (naturligtvis) i TV4 lokal-TV; Malmö. Det hör inte till ovanligheten att det blir trivialt och pinsamt i dessa inslag, men idag tog priset. "Panelen" skulle diskutera diverse frågor. En utav deltagarna är en person som tituleras "ledarskribent Kvällsposten". Denna person säger, i samband med att programledaren säger att Idol- uttagningarna ska börja i Skåne igen, att han inte förstår varför samhället blivit så kändisfixerat. Och skriver för kvällsposten... Genomtänkt.

Kära Kina

Så kom domen. Om hur människorättsaktivisten Hu Jia skulle straffas för sina regimkritiska engagemang. Bl.a. har Hu Jia kommenterat utländska bloggar på ett Kina-kritiskt vis. Han har också engagerat sig för HIV-smittade, kritiserat Kinas Tibet-politik och engagerat sig i småböndernas rätt till sin mark. Alltihop sticker i ögonen på myndigheterna, och efter att ha suttit tvåhundra dagar i husarest, greps han och dömdes nu till tre och ett halvt års fängelse. EU kräver nu att Kina släpper Hu Jia, då domen (och gripandet) strider mot FN-konventionen om medborgerliga rättigheter.
I samma veva kommer Amnesty med en ny rapport om de mänskliga rättigheterna (eller bristen därav) i Kina. Sydsvenskan har citerat rapporten i pappersversionen; "Det är allt tydligare att många övergrepp inte sker trots OS utan på grund av OS". Hela rapporten kan man läsa här.
Jag skulle vilja säga några saker angående Kina och OS, jag är så jävla trött på veligheten. Nummer ett är; jävla IOK som placerade OS i Kina överhuvudtaget. "Vi bedriver ingen politisk agenda". Nej, tack det märks. Det enda positiva som kommit av placeringen, är att övergreppen fått mer publicitet. För att det sker i samband med OS, och det kan vi ju inte ha. Kan det någonsin vägas upp mot den "städning" Kina genomfört inför OS? Och då pratar vi bara om en liten del av problemet.
På statlig nivå ser det största problemet ut att bli att så många stater står handfallna inför en diktatur som begår brott mot mänskliga rättigheter enligt rullande band-principen. Eller hade de gjort det ändå? Hade de ekonomiska intressena vägt över och gett samma effekt även utan OS? Är det kanske det som egentligen spelar roll?
Kina är ett intrikat problem. Jag själv tror benhårt på demokratisering genom förhandling och handel. Men då många västländer blivit beroende av Kinas billiga exportvaror och billiga arbetskraft, finns det helt plötsligt inte lika mycket krut på vår sida om förhandlingsbordet.
Så vad ska vi göra med OS nu då? Ett argument som kommit fram i debatten kring hur Sverige bör agera, har varit att vi inte kan bojkotta OS eftersom det finns så många svenska idrottsmän som jobbat i flera år för detta ändamål. Gott, jag hör det. Jag tycker faktiskt inte att idrottarna ska bojkotta evenemanget, jag förstår vilket slag det skulle vara. Fyra års träning ner i toaletten. Men, svenska politiker (eller monarki för den delen) ska inte ha med det här att göra. Jag stöder Bodströms förslag i den här frågan. "Svenska idrottare behöver den svenska statens stöd". Bullshit, jag tror inte de kunde bry sig mindre om idrottsministern sitter och tittar eller inte. Svenska politiker ska inte ha med det här att göra. Låt idrottsmännen göra vad de ska och sen e det bra med det. "Det kinensiska folket kommer inte att få veta att svenska politiker bojkottar OS" Och? Det kinesiska folket får inte veta mycket överhuvudtaget, men de på regeringsnivå kommer att veta. Det är protesten i sig som är viktig.
Enda anledningen man skulle kunna ge för att politikerna skulle åka dit, är om de skulle kunna ställa krav för att påverka. Detta lär inte hända, alltså ska de inte vara där.
Det rimmar så jäkla illa att vissa stater kan vi ta i med hårdhandskarna och fördömma å det grövsta alla de missdåd som begås. Men Kina är en av de stater där vi tillåter de ständiga brotten mot mänskliga rättigheter. Och nu kommer vi stödja det i idrottens namn.

Våren

En av mina vänner ligger sen ett tag tillbaka på sjukhus. Helt sjukt att se henne så nerslagen, hon brukar skutta fram i vanliga fall. Hoppas verkligen de släpper ut henne snart.

Bara så att alla vet; våren har kommit till Malmö! Det har börjat lukta från gräset och vinden är mer ljum. Dessutom ser man folk sitta och mysa på Möllevången mer och mer. Ah, det påminner om ljuva sommarkvällar när man möts efter jobbet och käkar och tar en öl. Finns det något bättre? Hoppas bara att min kära sjukhusvän tar sig ut snart, så jag kan släpa med henne och muntra upp henne lite grann.

Satt med henne i kafeterian ikväll när hon käkade. Jajks säger jag bara. Hon är yngst på stället, så jag tror hon har blivit allas favourite pet. Det är ju bra. Snälla undersköterskor finns där i alla fall. Kom med piggelin till oss båda två.

Snart åker jag till Berlin! Kanon ska det bli. Om nu bara min litteratur om Berlin ville komma någon gång...

Tror jag ska fixa lite käk nu. Nåt annat än sjukhusmat! Stackare...