Idag har jag varit hos studievägledaren. Det behövdes verkligen. Någon som berättar för en att "nej du kommer inte hamna i rännstenen" "ja det kan faktiskt vara så att du får jobb hos något barmhärtigt företag/organisation". För just nu är mitt studentsjälvförtroende i botten och ja, jag har ju faktiskt inte mått så bra de två senaste terminerna. Jag fick i alla fall en kick av att jag klarade av mitt huvudämne med bravur. Skönt att veta att jag inte är helt ute och cyklar i alla fall. Jag vill ha tillbaka den där energin jag alltid har annars! Jag brukar fara runt som en illbatting och älska det till på köpet, men just nu orkar jag inte det riktigt. Och sen inser jag vilken klyscha jag är; vilken student har inte vid något tillfälle haft en dålig period och fyllts av ångest inför den stundande framtiden? Alla har det! Jag vet det egentligen. Men på min skola är det så lätt att bara se alla överpresterande übermänniskor. De som pratar så mycket om att nätverka och internships att man tror att deras munnar ska fly och hålla föredrag om detta helt på egen hand. Är lite trött på dem faktiskt. Jag tror nog innerst inne att de inte är sådär övermänskliga som de vill ge sken av, men det är lätt att köpa bilden av dem som de säljer så fort de kan.
Någonstans finns det någon som kommer att bli grymt imponerad av mina blandade kunskaper och min (ja faktiskt) förmåga att göra intressanta analyser. Jag ska bara tro på det på riktigt också. Nu måste jag plugga, annars får jag bara mer ont i magen.
No comments:
Post a Comment